Stor dammsnäcka

Stor dammsnäcka Lymnaea stagnalis

Då jag lurpassade på trollsländor häromdagen, fick jag syn på denna mastodont! Det är en stor dammsnäcka Lymnaea stagnalis, vår största sötvattensnäcka. Med en skalhöjd på upp till 6 cm, gör den skäl för sitt namn. Skalet är högervridet, och växer från spiran och utåt. Ju större skal desto äldre snäcka. Stor dammsnäckas föda består av alger, som den skrapar i sig från växter och stenar med sin vassa tunga. Den är därför vanligt förekommande i näringsrika vatten där det finns gott om mat.

Jag var osäker på om den kunde andas på land, därför släppte jag snart ner den i vattnet igen. Men nu, efter att ha läst på lite, vet jag att den andas med lungor, och måste upp till ytan regelbundet för att få luft. Väl i vattnet igen, fällde den ut ”hornen” som man kan se på denna bild.

Stor dammsnäcka- i högsta grad levande!

Stor dammsnäcka – i högsta grad levande!

Som många andra snäckor, är den stora dammsnäckan hermafrodit, alltså dubbelkönad. Men den behöver ändå en partner för att kunna fortplanta sig.

Den stora dammsnäckans nervsystem är förhållandevis enkelt, med ”bara” 20 000 neuroner. Många av neuronerna är dessutom stora och lättidentifierbara. Det har gjort den till en modellorganism, vilket betyder att det bedrivs omfattande forskning på arten, i hopp om att förstå även hur andra organismer fungerar.

 

 

Javisst finns det blodiglar i Sverige!

Men de är ytterst sällsynta, så turen (eller oturen) att träffa på dessa blodsugare är ytterst liten. Vad som däremot finns i var och varannan sjö är de harmlösa hästiglarna Haemopis sanguisuga. Hästiglarnas föda består av små vattendjur som de slukar hela.

sugande iglar

Jag och Yvonne hittade massor av hästiglar i går. När de förflyttade sig och sög sig fast lite varstans, upptäckte jag att de hade en sugpropp i både fram- och bakänden. Jag blev också helt förbluffad över deras förmåga att töja ut sin kropp till mer än den dubbla längden!

hästigel

Precis som daggmasken tillhör iglarna ringmaskarna, fylum Annelida. Det som kännetecknar ringmaskar är bland annat att kroppen består av ringlika segment, vilka tydligt framgår på hästigeln.

puss

Hästigeln är hermafrodit, alltså tvåkönad, men för att det skall bli nya iglisar måste parning ändå ske. Föräldern lägger sedan sin slemmiga äggkokong vid vattenbrynet i mitten av sommaren. Kanske var det därför vi hittade så många av dem i strandkanten?

© 2012 Artsidan Suffusion theme by Sayontan Sinha