• Kärlväxter

    En ledig dag

    Till fjälls

    En ledig dag från inventeringsjobbet. Vad gör man? Jo, man vandrar iväg och letar spännande växter!

    Krusbräken Cryptogramma crispa

    En av botanikerna visades oss en lokal med krusbräken Cryptogramma crispa, en sällsynt men omisskännlig ormbunksväxt. De krusiga bladen får mig att associera till morotsblast.

    Polarull Eriophorum scheuchzeri

    I de fuktiga svackorna växte polarull i mängder, Eriophorum scheuchzer. Fluffigt värre!

    Polartåg Juncus biglumis

    Jag blir alltid glad när jag ser polartåg Juncus biglumis. Jag tycker att blommorna ser ut som stora handskar med pekande pekfingrar. Ni vet, sådana supportrarna har på hockeymatcher.

    Fjällsyra Oxyria digyna

    Fjällsyra Oxyria digyna är en växt som är lika syrlig som den låter. Precis som harsyra, innehåller de njurformade bladen oxalsyra, och ger växten en frisk smak. Käka lugnt bara! Oxalsyra är giftigt i stora mängder. Titta kan du göra hur mycket som helst.

  • Kärlväxter,  Landskap,  Lavar

    I en snölega

    En snölega är lite som det låter. En plätt där snön har legat extra länge, ibland ända in i augusti.

    Snölega

    Denna snölega, som låg nedanför en av våra toppar vi inventerade, har nyligen blottats. Eftersom ris och buskar inte hinner etablera sig på den korta tid det är barmark, kan små och konkurrenssvaga arter få livsutrymme. Resultatet blir ett unikt ekosystem med stor biologisk mångfald. Här följer några av de snölegearter som jag träffade på.

    Fjällnoppa  Gnaphalium supinum

    Bladrosett av fjällnoppa Gnaphalium supinum. Så gosig med sina silverulliga blad!

    Knoppbräcka Saxifraga cernua

    Knoppbräcka Saxifraga cernua är så karaktäristisk med sina rubinröda groddknoppar i bladvecken.

    Dvärgranunkel Ranunculus pygmaeus

    Den pyttiga dvärgranunkeln Ranunculus pygmaeus gör skäl för sitt namn.

    Isranunkel Ranunculus glacialis

    Isranunkel Ranunculus glacialis förtjänar ett helt eget blogginlägg med sin intressanta biologi. Men det får bli en annan gång.

    Snöbräcka Saxifraga rivularis

    Snöbräcka Saxifraga rivularis. Mycket lätt att gå förbi!

    Purpurbräcka Saxifraga oppositifolia

    Här ovanligt storblommiga exemplar av purpurbräcka Saxifraga oppositifolia.
    saffranslav solorina crocea

    En stor del av biomassan i fjällen består av olika arter av lav. I denna snölega bredde den omisskännliga saffranslaven Solorina crocea ut sig i vida mattor.

  • Landskap

    Nya perspektiv

    helikoptern

    Transporten in i fjällvärden gick med en sådan här röd och grann sak. Utsikten var vidunderlig och jag var glad som ett barn.

    Nya perspektiv

    Helikoptervyn gav nya perspektiv. Min inlärda kunskap om inlandsisarnas och smältvattnens påverkan på landskapet, förvandlades till insikt.

    nöjd

    Som sagt. Glad som ett barn!

  • Kärlväxter,  Landskap

    Så gjorde vi

    Inventeringsuppdraget var att kartera floran på fyra förutbestämda fjälltoppar. Varje fjälltopp delades in i fyra fält, ett för varje vädersteck, och varje fält delades sedan upp i en övre och undre zon.

    Floran dokumenterades på flera olika sätt. Det som var mest tålamodsprövande var att i varje fält skriva upp samtliga arter i 400 rutor, 1 x 1 dm stora. De rutor som bara bestod av jord och sten inventerades på ett kick. Värre var det med rutor där täta rismattor kuvade de underliggande växterna vars späda skott då blev både svårfunna och svårbestämda.

    Den inventeringsmetod jag tyckte var roligast, var att gå igenom de breda zonerna och skriva upp samtliga arter. Och ju längre tid som gick mellan artfynden, desto mer mer utmanade blev det att hitta ytterligare en art. Skattjakt helt enkelt!

    Vi gjorde också linjetaxeringar. En av oss gick då utefter ett rep och ropade ut vilken växt eller struktur som fanns exakt under varje halvmetersmarkering på repet. Den andra personen förde protokoll efter bästa förmåga.

    Första toppen

    Den första toppen låg vid trädgränsen. På bilden syns en kvadrat bestående av nio rutor. I varje “hörnruta” i kvadraten, lade vi ut ett nät som bildade 100 smårutor som vi inventerade noggrant.

    Toppen av andra toppen

    Resterade toppar låg på kalfjället. Bilden visar högsta höjden på topp nr. 2 där de fyra stora fälten möttes.

    Fjället Gåsen

    Topp nr. tre var fjället Gåsen, som också har gett namn till den fjällstation vi bodde på.

    Topp nr 4

    Och så var det fjärde toppen. Allt som oftast var den insvept i moln. Men inte denna dag.

    Basläger

    Vid varje topp slog vi upp vårt basläger. (Men vi övernattade alltid vår bekväma fjällstuga).

  • Kärlväxter

    En bukett fjällväxter

    Jag vet inte hur jag skall strukturera upp alla arter som jag vill skriva om. Men här kommer några till att börja med.

    Fjällvedel Astragalus alpinus

    Fjällvedel Astragalus alpinus är en vacker ärtväxt som hittas allmänt på fuktiga ställen i hela fjällkedjan. Vad man vet, har larverna av kilstreckad fjällsäckmal Coleophora svenssoni, högnordisk höfjäril Colias hecla och fjällvickerblåvinge Albulina orbitulus, fjällvedel som enda värdväxt.

    Fjällkåpa Alchemilla alpina

    Fjällkåpa Alchemilla alpina är vår enda daggkåpa som har fingrade blad och är därför lätt att känna igen. Se bara upp med dvärgfingerörten Sibbaldia procumbens som kan påminna om fjällkåpan, men som bara har tre “fingrar” gentemot fjällkåpans fem.

    Fjällviol Viola biflora

    Alla violer är inte blå. Fjällviolen Viola biflora, är undantaget som bekräftar regeln.

    Fjällbräken Athyrium distentifolium

    Fjällbräken Athyrium distentifolium växer i buketter på skyddade, fuktiga platser i fjällen. Bladen är skira och har en omisskännlig ljusgrön färg.

    Fjällförgätmigej Myosotis decumbens

    Fjällförgätmigej Myosotis decumbens. Aldrig att man förgäter en sådan skönhet!

  • Kärlväxter,  Landskap

    Hemma igen

    Äntligen hemma! Tänk bara att få ta en varm dusch inomhus istället för att plaska sig ren i en rännil av smältvatten.

    Det har varit ett roligt och lärorikt äventyr, med massor av nya arter och intryck. Först och främst är det en sådan lyx att umgås med duktiga botaniker hela dagarna, att inte alltid behöva gå via floran, utan bara hugga tag i närmsta expert och fråga hur man skiljer mellan snöarv Cerastium arcticum och fjällarv C. alpinum.

    Sedan kan jag ju inte klaga på arbetsmiljön direkt! Visserligen var det mindre kul när snöblandat regn piskade oss i ansiktet och stela fingrar omöjliggjorde produktionen av prydliga protokoll, men dagarna med sol och milsvidd utsikt, uppvägde skitvädret alla gånger.

    Experterna

    Botaniker in action.

    Myggfäktning

    Jag älskar den här bilden! B. fäktar vilt för att få bort myggorna.

    Snöarv eller fjällarv- det är frågan!

    Snöarv eller fjällarv – det är frågan!

    Efter regn...

    Efter regn…

    ...kommer solsken

    …kommer solsken.