Fjärilar

Av ett misstag glömde vi en klase bananer på bilhuven. Några dagar senare hade vi en hel farm av fjärilar, flugor och getingar på vår ruttnande frukt. Nu har vi inte hjärta att avsluta utfodringen, så regelbundet lägger vi dit en banan eller ett ruttnande äpple. I gengäld får vi en färgsprakande insektsföreställning!

Påfågelöga

Påfågelöga Inachis io.

Amiralfjäril

Amiralfjäril Vanessa atalanta.

Sorgmantel

Sorgmantel Nymphalis antiopa.

Vinbärsfuks

Vinbärsfuks Polygonia c-album.

 

Tosteblåvinge

Tosteblåvinge Celastrina argiolus är den blåvinge som kläcks tidigast på våren. Här vilar den på en backskärvfröblomma Thlaspi caerulescens.

 
Grönsnabbvinge

När grönsnabbvingen sitter och vilar gnider den ofta vingarna mot varandra.

Snabbvingarna är en grupp små till medelstora fjärilar som har gemensamt ett litet svansutskott på bakvingarna. Grönsnabbvingen, som det här inlägget handlar om, är den art av snabbvingarna jag är bäst bekant med. Det är den första av våra dagfjärilar som kläcks ur puppa under våren. Andra tidiga vårfjärilar som citronfjäril och nässelfjäril övervintrar som vuxna.

Grönsnabbvingen är mycket allmän men är för många en anonym fjäril eftersom den smälter in i omgivningen med sin bruna ovansida och smaragdgröna undersida. Den flyger i solexponerade öppningar i skogslandskapet som torvmossar, skogsblivägar och kraftledningsgator samt kust- och alvarhed. Hannarna samlas ofta i solexponerade gläntor där de upprättar små revir och inväntar honorna.

Efter parning placerar honan äggen ett och ett på eller intill blomknoppar på t ex blåbär, odon, lingon och tranbär. Äggutvecklingen tar en vecka, larverna lever på blommor och frukter ca en månad innan förpuppningen. Och som ni vet, efter en lång vinter kläcks en liten snabbvinge igen.

 

Får jag lov att presentera en av mina favoritdagfjärilar: Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae.

Vitfläckig gulvinge

På bakvingens undersida syns de karaktäristiska vita fläckarna.

Vitfläckig guldvinge

Honan är vackert rödorange med brun teckning. Hanen saknar de bruna fläckarna och är istället lysande vägverksorange.

 

Skogsgräsfjäril

Skogsgräsfjäril Erebia ligea är en av våra vanligaste dagfjärilar och är lätt att känna igen. Vingarna är svartbruna med vitfläckade vingfransar och längs kanterna löper ett tegelrött band med svarta ögonfläckar. På bakvingarnas undersida syns en vit strimma, vilket skiljer skogsgräsfjärilen från liknande arter.

Skogsgräsfjärilen flyger i skogstrakter och skyr det helt öppna odlingslandskapet.

Skogsgräsfjäril

öslmösb

 

I flera dagar den här fjärilen gäckat mig. Stor och mörk har den fladdrat i en väldig fart runt tomten utan att jag har fått tag på den. Men i dag så!

Det visade sig vara en vitgräsfjäril Lasiommata maera. Arten är snarlik berggräsfjärilen Lasiommata petropolitana och de skiljs lättast genom att studera framvingarnas ovansidor där berggräsfjärilen utmärker sig med mörka tvärstrimmor. Med lite fantasi ser det ut som trappsteg, och trappsteg är ju bra att ha när man bestiger berg- ett minneknep som fungerar för mig!

Tyvärr vet jag inga bra karaktärer som syns på den här bilden. Är det någon som vet hur man skiljer vitgräsfjäril från berggräsfjäril på undersidan av vingarna?

 

Svavelgul höfjäril

Svavelgul höfjäril Colias palaeno har den osannolika färgkombinationen av svavelgula vingar, röda vingfransar och knallgröna ögon. I boken Svenska Fjärilar- En fälthandbok kan man läsa att fjärilen är en snabb och målmedveten flygare, vilket också är min erfarenhet när jag gång på gång misslyckas håva in den.

Hanen liknar en citronfjäril i flykten eftersom vingarnas ovansida är citrongula. Honan har en vit ovansida och liknar en vanlig kålfjäril när den flyger förbi. Båda könen är vackert svavelgula på vingundersidorna och på bakvingens undersida syns en vit fläck.

Svavelgul höfjäril kan ses i skogsmarker med närhet till näringsfattiga myrar och mossmarker där värdväxten odon växer.

 

Brun blåvinge

I mitten av juni dyker de bruna blåvingarna Aricia eumedon upp hemma hos mig. Här finns allt en brun blåvinge behöver: solexponerade nektarrika ängar, lägivande buskar och träd och mängder av värdväxten skogsnäva Geranium sylvaticum. Honan lägger äggen ett och ett på skogsnävans knopphöljen och efter en vecka kläcks en liten larv som tar för sig av nävans blad.

Både hona och hane av brun blåvinge är vackert chokladbruna på vingarnas ovansidor. Honorna har dessutom ofta diffusa orange fläckar på bakvingens ytterkant, vilket syns på bilden ovan.

Brun blåvinge

Hur skiljer man då den bruna blåvingen från andra blåvingar med brun ovansida? Titta på bakvingens undersida! Här syns en karaktäristisk vit strimma som går från vingkanten in till vingens mittfläck, svarta fläckar som sitter på rad och blågrön pudring som täcker nästan halva vingen.

 

Så här i vårtider tenderar mycket att bli den första. Den första tofsvipan, den första snödroppen… Facebook överöses med kommentarer i den här kategorin, och jag älskar det! Här kommer mitt första kittlande vårtecken. En solande nässelfjäril Aglais urticae.

Nässelfjäril

Anledningen till att nässelfjärilen är en av våra tidigaste vårfjärilar, är att den övervintrar som adult (vuxen, fullutvecklad fjäril). Den övervintrar på skyddade platser hängandes upp och ner, som en liten fladdermus!

Nässelfjäril5

Se hur vackert de blå prickarna lyser!

 

Årets försommar har varit den bästa på många år. Det faktum att jag har fått order att ta det lugnt efter operationen, har gjort att jag stannat hemma och bara njutit av blomsterprakten och insektsaktiviteten hemmavid.

Blomsterprakt och brunfläckig pärlemorfjäril Boloria selene

Blomsterprakt och brunfläckig pärlemorfjäril Boloria selene.

© 2012 Artsidan Suffusion theme by Sayontan Sinha