• Artsidan tipsar,  Övrigt krypande och slingrande

    Tickan var ett slemhorn – mysteriet löst!

    En bild tagen i all hast med mobilen, föreställandes något mystiskt som senare visade sig vara plasmodiumstadiet av slemsvampen slemhorn.

    I en bildmapp på datorn med oidentifierade arter har den här bilden legat sedan hösten 2018. Denna gula, poriga och svällande art har gäckat mig sedan jag hittade den på död ved i en skogsdunge utanför Uppsala. Förgäves har jag letat i mina tickböcker utan att komma vidare i artbestämningen, gett upp, och låtit bilden arkiveras. Det jag inte förstod för ett år sedan var att det inte var en ticka som jag hade hittat. Det var inte ens en svamp!

    Häromdagen tog jag fram min finska bok om myxomyceter som jag har ägnat allt för lite uppmärksamhet åt. Jag förstår inte ett ord finska, men bilderna är vackra och jag ville helt enkelt njuta lite av dessa bilder. När jag synar omslaget klickar det till i mig. Där syntes en liten men tydlig bild på min gula så kallade ticka. Mysteriet var äntligen löst! Arten var en myxomycet, en slemsvamp, närmare bestämt ett plasmodium av arten slemhorn Ceratiomyxa fruticulosa.

    Min vackra finska bok om slemsvampar med mitt slemhorn på framsidan.

    Slemsvamparnas livcykler och olika stadier är inte helt okomplicerade. Men jag gjorde ett försök att förklara slemsvampen vargmjölks livcykel i ett tidigare inlägg, som ni gärna får läsa. Ett av slemsvamparnas livstadier är i alla fall plasmodiumstadiet, det stadiet mitt slemhorn var i när jag hittade det. Ett plasmodium är en frilevande klump som kryper fram, ätandes det den kommer över i form av bakterier och mikroskopiska svamphyfer. Plasmodiet har ett stort antal cellkärnor, oftast diploida (innehåller två kompletta uppsättningar av kromosomer), men det finns inga cellväggar utan cellkärnorna flyter fritt i kroppen. Även om både plasmodiet och det sporproducerande kropparna som bildas senare liknar svamp, så klassas numera slemsvampar som en stam i riket protister. När jag läste om livets uppkomst och systematik under biologutbildningen fick vi lära oss att protister var en slags slasktratt där man har placerat det som varken är svampar, växter eller djur.

    Den lilla men naggande goda skriften om slemsvampar av Uno Eliasson.

    Slutligen vill jag tipsa om en fantastisk liten skrift om myxomyceter av Uno Eliasson. Jag köpte den för 10 kr i presentshoppen i Göteborgs botaniska trädgård för några år sedan. Skriften innehåller nycklar, artbeskrivningar och bilder på slemsvampar som har hittats i botaniska trädgården i Göteborg, samt en omfattande inledning om slemsvamparnas biologi.

  • Artsidan tipsar,  Svampar

    Ädellövskogens gömda svampar – en bok som väcker längtan

    Ädellövskogens gömda svampar. En nyutkommen bok av Claes Ingvert.

    Jag minns när jag som barn tittade i min mors fotosvampbok och uppslukad av bilderna lät fantasin skena iväg. Kragskivlingarna såg ut som vackra damer med stora hattar och flugsvamparna var läskiga att titta på eftersom de var märkta med kors som utropade deras farlighet. Som vuxen bläddrar jag fortfarande gärna i fotoböcker på svamp. Men mina fantasier handlar idag om att själv få hitta de där snyggingarna och istället för varnande kors går jag igång på rödlistekategorier. Claes Ingverts nyutkomna bok Ädellövskogens gömda svampar har allt det jag söker i en artbok för att jag ska nöjesbläddra; hänförande bilder och en överskådlig presentation av utbredning och rödlistestatus. Boken har också en kortfattad presentation av varje svamp, både på svenska och engelska. Men dessa texter har jag inte fördjupat mig i ännu. Det kommer jag göra den gången jag själv besöker en ädellövskog och hittar någon av dess gömda svampar. Förhoppningsvis sker det snart, för är det något den här boken gör så är det att väcka längtan. Och det är ett bra betyg för en bok!

    Bilderna är hänförande och informationen är lättöverskådlig.

    Boken kan köpas här direkt av författaren.

     

  • Artsidan tipsar,  Insekter

    Trädgårdsmyller – en julklapp jag själv vill behålla

    Redan när jag såg ett inlägg om boken Trädgårdsmyller i en facebookgrupp i höstas, tänkte jag direkt att denna ska bli julklapp till en viss person. Jag såg till att få hem den i god tid för att jag också själv skulle få möjlighet att läsa den och göra en recension.

    I Trädgårdsmyller beskriver författaren Christina Winter informativt och kärleksfullt om trädgårdens alla småkryp, hur de gynnar dig som trädgårdsodlare, och hur du kan gynna dem. Bilderna är många och vackra, och gör läsandet till en skönhetsupplevelse. Jag anar att Christina, precis som jag, är särskilt förtjust i solitärbin, för i boken presenteras många olika biarter på bild. Men även mindre publikfriande arter har sin plats i boken; som fyrfläckig tallpiga Exochomus quadripustulatus och rödbent bärfis Pentatoma rufipes.

    Jag gillar den här boken skarpt, och jag ser den som en inspirationsbok snarare än en fullmatad faktabok. Som inkörsport till insekternas värld, är boken förträfflig, och jag kan tänka mig att den även går hem hos den trädgårdsodlare som inte anser sig som särskilt insektsintresserad. För vem vill inte få en bättre skörd i trädgården?

    På författarens hemsida kan du läsa utdrag ur boken, samt beställa den.

  • Artsidan tipsar,  Insekter

    Sista hjälpen

    I våras tog jag den här bilden på en för mig alldeles okänd fluga. Efter att ha slagit i mina insektsböcker trodde jag mig veta att det var en marsmygga. För säkerhets skull skickade jag in bilden till Sveriges entomologiska förenings frågelåda där mina uppgifter behandlades av en flugexpert. Inom ett par veckor fick jag nedanstående svar. Snacka om service!

    Dansfluga

    Visst är lönnblommor alldeles fantastiskt vackra?

    “Detta är en dansfluga av familjen Empididae med cirka 200 svenska arter. Denna tillhör släktet Empis med 37 svenska arter.  Arten på bilden är en hanne: stora ögon och relativt smala vingar; honorna har mindre ögon och stora breda vingplan. Det är helt riktigt att den ganska mycket liknar det som ibland kallas “marsmygga”, dvs en art av familjen hårmyggor, Bibionidae, och de uppträder båda på ett likartat sätt om våren stelt flygande av och an med hängande bakben. Dansflugor tillhör underordningen flugor bland tvåvingarna och hårmyggor tillhör underordningen myggor och man kan skilj dem åt på antennernas utseende. Myggor har mer eller mindre trådformade antenner med många segment. /Bildfrågan”

    Det är skönt att veta att “sista hjälpen” aldrig är långt borta.

  • Artsidan tipsar

    Kryp i naturen

    Jag måste bara få dela med av den fantastiska bloggen Kryp i naturen. Bloggen drivs av en kvinna som med stor entusiasm dokumeterar naturens minsta underverk. Hennes främsta verktyg är en kamera med makroobjektiv. Bilderna nedan får tala för sig själva.

    krypinaturen

    Svävfluga Villa hottentotta

    krypinaturen

    Tosteblåvinge Celastrina argiolus

    krypinaturen

    Allmän bågstekel Ophion luteus

    krypinaturen

    En kortvinge Stenus juno