Svampar

Vargmjölk och lite om slemsvampar

Vargmjölk

Vargmjölk Lycogala epidendrum är en slemsvamp som lever på död ved. Fruktkropparnas färg varierar mellan att vara lysande tuggummirosa, gammalrosa och olika nyanser av grå. Vargmjölken jag hittade idag och som visas på bilden, är intensivt korallröd och alldeles kletig, vilket tyder på att slemsvampen fortfarande befinner sig i plasmodium-stadium, men håller på att dela upp sig för att bilda fruktkroppar. Läs mer om plasmodium-stadiet och om slemsvamparnas livcykel nedan.

Slemsvampar är namnet till trots inte alls släkt med svamparna. Det är till och med så att djuren är närmare släkt med slemsvampar än vad slemsvampar är släkt med svampar! Men av tradition studeras slemsvampar av botaniker och det är i svampböcker vi kan läsa om dessa farcinerande varelser. Zoologernas klassificering är mer korrekt då de betraktar slemsvamparna som en klass i stammen amoebozoa, alltså amöbor!

Slemsvampens livcykel har fyra olika stadier. Slemsvamparnas fruktkroppar är ofta det stadium vi får se ute i naturen. Fruktkropparans funktion är att producera sporer som är det första stadiet i en slemsvamps liv. Ur sporerna kommer sedan könsceller som kan röra sig fritt med hjälp av flageller eller genom att hasa sig fram på amöba-vis. I detta andra livsstadie söker könscellerna upp andra könsceller och smälter samman parvis med varandra i en befruktning. Dessa befruktade celler söker sedan upp andra befruktade cellkärnor och smälter samman med dem. Tillslut har alla förenade kärnor bildat en amöbaliknande varelse som kallas plasmodium, det tredje stadiet i livcykeln. Plasmodiets beteende gör det lättare för oss att förstå att slemsvamparna är närmare släkt med djuren än med växterna. I brist på föda tillväxer plasmodiet normalt med en hastighet på en millimeter per timme, och har ett tillväxthastighetsrekord på två centimeter per minut! Genom att omsluta och lösa upp föda som svampar, bakterier och multnande organiskt material tillgodogör sig plasmodiet näring. Det fjärde stadiet är fruktkroppsstadiet. Inför detta stadium delar många slemsvampsarer upp sig i mindre delar och varje liten del blidar sedan en egen frukkropp som så smånginom kommer bidra med nya sporer.

Biolog och skribent på Artsidan.se

6 Comments

  • Janne "JAS" Svensson

    Hej på dig 🙂 Fin hemsida och kul med lite av varje. Ser att du skriver lite om Myxomyceter, vilket jag oxå gör, Du kan kolla in lite här och lägst ner har du det senaste av Uno Eliasson. Nya kunskaper tillkommer hela tiden. Din uppgift om hastighet på plasmodiets hastighetsrekord är knappast dess rörelse “framåt” utan hastigheten på tillväxten av plasmodiet, detta feltolkas ibland som du har gjort. Hastighetsrekordet “framåt” torde i stället ligga på någonstans på 3,5 – 4 cm på ett dygn. Ha det så gött i skogen:)

    http://skogensrst.vpsite.se/Slemsvampar—Mycetozoa.html

    PS : Du har några stavfel i texten oxå, jag har nog fler för jag är dyslektiker!!

  • Sten

    Hej intressant det där med vargmjölken! Poetiskt namn på nåt slemmigt 🙂 Såg den första gång igår och upptäckte en myra som verkade nyfiken på den. Har myror något intresse av denna ”mjölk” ?
    Tog bilder som jag kan skicka

    Med vänlig hälsning,
    Sten

  • Sofia Lundell

    Hej Sten! Intressant observation! Vad jag känner till så finns det inget etablerad samarbete mellan myror och vargmjölk. Jag har varken sett eller hört talas om att myrorna skulle vara intresserade av vargmjölk specifikt. Men jag ska hålla ögon och öron öppna, kanske är det fler än du som har observerat detta. Återkom gärna om du forskar vidare i frågan och får något slags “svar”.
    Hälsningar
    Sofia

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.