2019 var tistelfjärilens år
Det är nog få som har undgått att 2019 var tistelfjärilens år. Googlar man på orden “tistelfjäril” och “invation” dyker det upp många artiklar på ämnet från tidningar som normalt inte har arter och natur på sin agenda. Som biolog har man fått känna sig lite märkvärdig när man mer än en gång har fått kommentera den stora mängden av stora brunfläckiga fjärilar med ett nonchalant “ja de kommer ju ända ifrån Medelhavet”. Riktigt sant är det ju inte att just vår tistelfjäril i försommarens kaprifolhäck har flugit så långt, men det är definitivt nästan säkert en avkomma från en tistelfjäril som några månader tidigare började sin resa från Nordafrika eller Mellanöstern. Och det är fascinerande nog.
Det jag gillar med bilden på tistelfjärilen ovan, som förresten min mor har tagit, är att den visar hur en tistelfjäril faktiskt ser ut efter en flygtur på hundratals mil; blek och sliten. Denna tistelfjäril representerar kämparna i livet. De som fortfarande flyger trots att vingarna kan ha reducerats med en tredjedel av hårda vindar. Det är långt ifrån den nykläckta, fotoshoppade tistelfjärilen som får pryda framsidan av kalendrar och bokomslag. Men den är vacker ändå, för att den berättar en historia. Med det säger jag gott nytt år!
2 Comments
Karl-Erik Thylwe
Hej! Jag upplevde ett oväntat stort antal tistelfjärilar i maj 2019 i Gammalstorp, Sölvesborg. Sedan har jag hört och sett mer i media om denna tistelfjäril, och dess långa
Undringar angående tistelfjärilens flygvandring:
-Finns en vandring av tistelfjärilar från Norden till Nordafrika? Kan larver övervintra här i Norden?
-Vilken är ‘mekanismen’ som styr vandringen? Dvs, hur styr klimat, föda, ljusförhållande, … denna slitande flygvandring från Nordafrika till oss i Sverige?
Det var en häftig upplevelse i alla fall våren 2019!
Sofia Lundell
Hej!
De tistelfjärilar som dyker upp hos oss på försommaren är sk immigranter. De parar sig och på sensommaren är det deras avkomma som vi får njuta av. Nästa generation överlever dock inte vintern. Någon “tillbakavandring” från norr till söder har inte observerats (källa: Nationalnyckeln; dagfjärilar). Spännande fråga du ställer om vilka mekanismer som styr dessa vandringar. En ledtråd är att det är efter omfattande vinterregn i Nordafrika med påföljande grönska som gör att en massförökning kan ske och att tistelfjärilen börjar migrera. En generell ekologisk princip är att en population ökar exponentiellt när det finns överskott av vad arten behöver. Ökningen sker ända tills populationen “kraschar” av t ex inomartskonkurrens eller brist på föda. Om tistlefjärilen inte hade beteendet att migrera, så hade troligen många tistelfjärilen dött “i onödan” i en sådan här populationskrasch. Det talar för att spridning (kort eller lång) har varit en framgångsfaktor för tistelfjärilen, att beteendet har nedärvts och snarare har en genetisk förklaring än olika omvärldsfaktorer t ex ljus, klimat, föda osv. Med det är inte sagt att omvärldsfaktorer är obetydliga. Tvärt om! Fjärilen följer helt den rådande vindriktningen när de migrerar. Sammanfattningsvis: När vi får se de första inflygande tistelfjärilarna på våren så har vi se sydliga vindarna att tacka, i kombination med en tidigare fruktsam regnperiod i Nordafrika och ett genetiskt betingat beteende att söka sig “hemmifrån”.