Om jag skulle få vara en skalbagge, skulle jag välja humlebaggen Trichius fasciatus. Humlebaggen är en riktig livnjutare. Den kan sitta i en och samma blomma i flera dagar och bara äta pollen. Den humlelika utstyrseln med gulsvarta täckvingar och tät kroppsbehåring, skrämmer bort potentiella fiender. Så varför bekymra sig?

Humlebagge

Här betar humlebaggen på en strätta Angelica sylvestris

 

Potatisgaller kan få vem som helst att höja på ögonbrynen. Men det är inget konstigare än en boning åt en gallstekels larver, Biorhiza pallida.

Denna gallstekel har en högst besynnerlig livscykel. Under vintern kryper stekelhonor upp ur sina gömslen i marken och lägger ägg i ekknopparna. Dessa honor är partenogenetiska dvs. de har framkommit ur obefruktade ägg och är genetiskt identiska med sina mödrar.

Ekknopparna börjar sedan svälla upp, och i början på sommaren har galler bildats som ser ut som på bilderna nedan. Senare på säsongen försvinner den fräscha, rödtonade färgen och gallen blir potatislik, torr och oformlig. Det är i det här stadiet som det börjar kläckas fullbildade gallsteklar som gnager sig ut i det fria. Alla nykläckta steklar är honor. Honorna parar sig och efter parning kryper de ner i marken och lägger ägg på unga ekrötter, vilka utvecklar centimeterstora galler. I 16 månader utvecklas larverna i rotgallerna och under vinterhalvåret kläcks steklarna. De vinglösa partenogenetiska honorna söker sig uppåt i eken för att lägga ägg i ekknopparna och sluter därmed cirkeln.

Läs gärna mer om gallstekar här.

 

 
Större frågeteckenbock

Större frågeteckenbock är långhorningarnas tjuren Ferdinand. En stor del av dess vuxna liv ägnar de åt att äta på blommor.

Större frågeteckenbock Brachyta interrogationis är en robust, två centimeter lång långhorning med utstående ögon, och antenner som når halva täckvingarnas längd. De halmgula täckvingarna har svarta teckningar som man med lite fantasi kan få till två frågetecken. Själv har jag svårt att se dessa, men jag uppskattar att namngivaren har gjort att skalbaggen är lätt att minas, både till namn och utseende.

Större frågeteckenbock är långhorningarnas tjuren Ferdinand. En stor del av dess vuxna liv ägnar de åt att äta på blommor. Midsommarblomster Geranium sylvaticum spelar en central roll i den större frågeteckenbockens liv. Som larv lever den inne i rötterna, och när larven vuxit till sig kryper den ut och äter av rötterna utifrån. Larvutvecklingen tar 1-2 år innan förpuppning sker, också den i anslutning till rötterna. Den fullbildade långhorningen äter sedan gärna av midsommarblomsternas kronblad.

Vill man se större frågeteckenbock skall man i juni bege sig till en norrländsk skogsäng som är full av midsommarblomster. Insekten har nämligen i huvudsak en nordlig utbredning.

 

Liten fläckmätare

Titta! Vad har vi här? Är det fågelskit, eller är det rentav en fjäril som imiterar skit för att komma undan fiender? Liten fläckmätare Lomaspilis marginata heter i varje fall den här luriga filuren. Oavsett om fjärilen ses mot ett mörkt underlag eller ett ljust, kommer fjärilens konturer att lösas upp.

Med ett vingspann på 22-25 mm, är fjärilen inte mycket större än en böna. Liten fläckmätare flyger på natten men ses även flyga dagtid då den lätt skräms upp ur sitt gömsle. Fjärilen är allmän, och fladdrar i hagar, skogsmarker och i trädgårdar i två generationer över sommaren. Larverna lever på asp och viden.

Liten fläckmätare

 

Tosteblåvinge

Tosteblåvinge Celastrina argiolus är den blåvinge som kläcks tidigast på våren. Här vilar den på en backskärvfröblomma Thlaspi caerulescens.

 
Grönsnabbvinge

När grönsnabbvingen sitter och vilar gnider den ofta vingarna mot varandra.

Snabbvingarna är en grupp små till medelstora fjärilar som gemensamt har ett litet svansutskott på bakvingarna. Grönsnabbvingen, som det här inlägget handlar om, är den art av snabbvingarna jag är bäst bekant med. Den är den första av våra dagfjärilar som kläcks ur puppa under våren. Andra tidiga vårfjärilar som citronfjäril och nässelfjäril övervintrar som vuxna.

Grönsnabbvingen är mycket allmän, men är för många en anonym fjäril eftersom den smälter in i omgivningen med sin bruna ovansida och smaragdgröna undersida. Den flyger i solexponerade öppningar i skogslandskapet som torvmossar, skogsbilvägar och kraftledningsgator samt kust- och alvarhed. Hannarna samlas ofta i solexponerade gläntor där de upprättar små revir och inväntar honorna.

Efter parning placerar honan äggen ett och ett på eller intill blomknoppar på t ex blåbär, odon, lingon och tranbär. Äggutvecklingen tar en vecka, larverna lever på blommor och frukter ca en månad innan förpuppningen. Och som ni vet, efter en lång vinter kläcks en liten snabbvinge igen.

 

Jag fick en så bra bild där humlans pollenkorgar syns, så jag tänkte jag skulle skriva lite om dessa. Pollenkorgar, eller pollenbyxor som de också kallas, är humlans förvaringsställe för pollen. Korgen består i styva hår som sitter längs de utplattade bakskenbenen. När humlan trampar runt i en blomma, samlas det pollen över hela kroppen som den kammar av sig med hjälp av benens hårkammar och fäster i pollenkorgarna. I bland kan man se humlorna sitta och surra i en blomma, för att med hjälp av vingarnas vibrationer få loss så mycket pollen som möjligt!

Hos humlorna är det bara de bobyggande honorna som samlar pollen. Alla sorters hanhumlor och honor av de de tjuvaktiga snylthumlorna, saknar därför pollenkorgar.

pollenkorgar

Inte nog med att en humla är flygtung- lasten kan väga lika mycket!

 

Nu har jag bestämt mig. Resten av mitt art- verksamma liv skall jag ägna åt bin, humlor och getingar!I alla fall är det så det känns efter gaddstekelkursen med NEF, Norrlands entomologiska förening.

Kursen var bara över helgen, men oj vad mycket jag fick lära mig om denna stora värld av småkryp.

stekelkurs

Sanddyner och grustag är optimala miljöer för bland annat bin, rov- och vägsteklar. Insektsvädret var på topp!

Stekelkurs

Kursledaren hade i förväg placerat ut insektsfällor som vi vittjade (plastbyttor till hälften fyllda av vatten med några doppar diskmedel i).

vitskål

Innehållet i fällorna lades i sprit, etiketterades efter konstens alla regler och blev eftermiddagens huvudbry vid stereolupparna.

stekelkurs

Med hjälp av ett 20-tal insektsböcker på allehanda språk, hjälptes vi åt att artbestämma gaddsteklarna. Jag bestämde bara sisådär 10 stycken, men var mäkta stolt ändå!

 

När man väl får syn på den välkamouflerade större vårtbitaren Decticus verrucivorus, är den lätt att artbestämma. Bara grön vårtbitare Tettigonia viridissima kan bli så stor som större vårtbitare, hela 4,5 cm, och denna är helgrön medan större vårtbitare är spräcklig. Större vårtbitare är spridd i stora delar av landet och förekommer allmänt på öppna gräsmarker, ljunghedar, hyggen, myrmark och stränder. Den föredrar att krypa omkring på marken men kan utan problem flyga 20-30 meter.

Till skillnad från andra vårtbitare så är större vårtbitare endast dagaktiv. Soliga, varma dagar kan man höra hanarna spela på 50 meters avstånd. Det karaktäristiska lätet som låter som ett tuffande ånglok, kan du ladda ner och lyssna på här.

Större vårtbitare

Hanarnas spel syftar givetvis till att locka till sig honor. Efter parning lägger honan uppemot 250 ägg. De gråbruna äggen läggs ett och ett, ofta i sand, och de övervintrar minst två omgångar innan de kläcks, ibland hela 7 gånger. När äggen kläcks i maj månad kryper det ut pyttesmå nymfer som till utseendet påminner om sina föräldrar. Sedan väntar ytterligare 6-7 nymfstadier, vilket innebär lika många hudömsningar, innan vårtbitaren är fullvuxen mot slutet av sommaren.

Större vårtbitare

Det respektingivande namnet vårtbitare kommer från Linne´ som såg bönderna använda den som vårtborttagare. De satte insektens kraftiga mundelar framför vårtan och lät den bita. Den bruna vätska av maginnehåll som sprutades ut troddes fräta sönder resterna av vårtan. Inget som jag tänker prova!

 

Får jag lov att presentera en av mina favoritdagfjärilar: Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae.

Vitfläckig gulvinge

På bakvingens undersida syns de karaktäristiska vita fläckarna.

Vitfläckig guldvinge

Honan är vackert rödorange med brun teckning. Hanen saknar de bruna fläckarna och är istället lysande vägverksorange.

© 2012 Artsidan Suffusion theme by Sayontan Sinha