Hemma igen
Äntligen hemma! Tänk bara att få ta en varm dusch inomhus istället för att plaska sig ren i en rännil av smältvatten.
Det har varit ett roligt och lärorikt äventyr, med massor av nya arter och intryck. Först och främst är det en sådan lyx att umgås med duktiga botaniker hela dagarna, att inte alltid behöva gå via floran, utan bara hugga tag i närmsta expert och fråga hur man skiljer mellan snöarv Cerastium arcticum och fjällarv C. alpinum.
Sedan kan jag ju inte klaga på arbetsmiljön direkt! Visserligen var det mindre kul när snöblandat regn piskade oss i ansiktet och stela fingrar omöjliggjorde produktionen av prydliga protokoll, men dagarna med sol och milsvidd utsikt, uppvägde skitvädret alla gånger.
Botaniker in action.
Jag älskar den här bilden! B. fäktar vilt för att få bort myggorna.
Snöarv eller fjällarv – det är frågan!
Efter regn…
…kommer solsken.
I klimatforskarnas tjänst
Wohoo!! Nu bär det av mot Jämtlandsfjällen för några veckor i klimatforskarnas tjänst. Det låter märkvärdigare än vad är, men kul skall det bli!
Min uppgift är att artbestämma och uppskatta utbredningen av fjällväxter på olika höjder, tillsammans med några andra botaniker. Uppgifterna skall sedan analyseras och jämföras med andra alpina områden i världen, med syftet att förstå hur det varmare klimatet har påverkat växtligheten hittills, och hur framtidens växtsamhällen kommer att se ut. Hela projektet går under namnet GLORIA (GLobal Observation Reesearch Initiative in Alpine Environments). Läs gärna mer om den pågående forskningen här.
Jag hoppas att detta äventyr slutar bättre än det gjorde i Abisko.
Mot nya höjder Bråbygden
Första gången jag fick upp ögonen för Bråbygden, var under ett besök på Skansen i början på 00-talet. Jag var på väg ut från området, men slank ändå in i en utställningslokal strax innan stängning. Där visades de mest hänförande bilder på ett levande kulturlandskap med ängar, hagar, hamlade träd och stenrösen. Även byarnas eldsjälar skildrades respektfullt, som med gemensamma krafter lyckats vända trenden av utflyttnig och utarming av samhällsservicen. I bakgrunden till allt detta, spelades en stämningsfull folkmelodi. Jag blev helt betagen. “Denna bygd måste jag besöka”.
Jag hoppade högt av glädje när jag såg att ett besök i Bråbygden var inplanerat under Botanikdagarna i Småland.
Så fort jag steg ut i landskapet från bussen, möttes jag av denna vackra hamlade lind Tilia cordata. Hamling var förr ett att sätt att dryga ut djurfodret när ängsskörden inte räckte till. Trots att trädet angrips av rötsvampar och stressas av den återkommande kvistskörden, kan det till och med bli äldre än icke hamlade träd. Rötsvamparna skapar en ovärderlig livsmiljö för en mångfald av insekter och andra småkryp. (Naturvårdsverket 2004)
De stora stenuppläggningarna vittnar om forna tiders slit för att göra Smålands jordar odlingsbara.
Vilken mångfald av växter! I förgrunden syns åkervädd Knautia arvensis.
Målet för vårt besök i Bråbygden var att få se den sällsynta sträv nejlikrot. Dess främsta utbredning i Sverige är just i östra delen av Småland. Utanför Sveriges gränser dyker den upp först i Spanien (!).
Rhododendron vid Lapporten
Jag är nyss hemkommen efter ett äventyr i Abisko som inte slutade som jag hade tänkt. I en vecka skulle jag skulle bistå som fältarbetare för en doktorand på Mittuniversitetet. Efter bara ett par dagar blev jag akut sjuk och fick lifta ambulans till operationsbordet på Kiruna lasarett. Nu ligger jag här i soffan och har fått order att vila i minst tre veckor. Jag håller tummarna att jag ändå kan genomföra nästa fjälltur i början av juli.
Abisko var fantastiskt vackert och jag har lovat mig själv att snart åka dit igen.
Fjällbjörkarna hade precis slagit ut. Mitt bästa minne från resan är den lapska alprosen Rhododendron lapponicum som blommade på kalfjället. Det vetenskapliga namnet avslöjar att det inte är frågan om en rosväxt utan en rhododendronbuske! Även skvattram R. tomentosum tillhör familjen Rhododendron och hittas i svenska myrmarker.
En av Sveriges två Rhododendronbuskar, Lappsk alpros Rhododendron lapponicum Guckusko – En farlig fälla för flugor
Inte behöver man åka utomlands för att få se exotiska orkidéer. Titta bara på guckuskon Cypripedium calceolus ! Så snygg, och så häftig biologi.
Livsfarlig flugfälla, Guckusko Cypripedium calceolus Guckuskon slösar inte med energirik nektar för att belöna de pollinerande insekterna. Här är det fula knep som gäller! Med sin förföriska doft lockas bin och flugor som trillar ner i guckuskoblommans gula gap. De hala kanterna hindrar dem att krypa tillbaka samma väg som de kom in. Efter mycket sökande hittar fångarna, i bästa fall, utgången i bakre delen av blomman. Där sitter ståndarna, beredda på att ge insekterna en avskedskyss i form av pollen, som fastnar på deras kroppar. Förhoppningsvis gör insekterna om samma misstag i en annan guckuskoblomma, och pollinationen blir fullbordad!
Guckusko Cypripedium calceolus, vackra som rosor, krispiga som tulpaner. Något ont inom mig vill plocka dem alla! Men aj aj, alla orkidéer i Sverige är fridlysta. Flugblomster och Sankt Pers nycklar – Lurendrejeri och viagra
En kombination av kalkberggrund, milt klimat, tunt jordtäcke och bete har gjort Österplana hed på Kinnekulle till ett botaniskt eldorado. Första gången jag besökte Österplana hed var jag på exkursion med Uddevalla Botaniska Förening. De flesta blommorna var nya för mig, och jag befann mig i ett ständigt lyckorus.
Idag, nio år senare, var det dags igen för att besöka Kinnekulle och österplana hed. Exkursionssällskap var min mamma och lillebror, tillsammans med Uddevalla Botaniska Förening. Och dagen gick i sannerligen i orkidéernas tecken.
Fascinerande flugblomster Ophrys insectifera lurar stekelhanar till parning
Den lilla orkidén Flugblomster Ophrys insectifera, har en alldeles fantastisk anpassning. Blommans utseende, hårighet och doft imiterar en hona av stekeln Gorytes mystaceus. Intet ont anande stekelhanar föröker para sig med dessa “honor” och flugblomstret bli därmed pollinerat.
Sankt Pers nycklar har i folkmun haft många namn som anspelar på växtens två testikelliknande rotknölar. Rotknölarna har också ansetts vara potenshöjande, och har används som afrodiaka till både människor och djur. Detta var något som Carl von Linné uppmärksammande då han namngav växten till mascula, dvs manstestikel. Det svenska namnet Sankt Pers Nycklar är ett resultat av kyrkans försök att utradera växtens många okristliga synonymer till denna ståtliga orkidé.
Orkidén ängsnycklar Dactylorhiza incarnata växte också i mängder bland starr och gräsull. Vårfryle och backskärvfrö
Vitsippa och tussilago är klassiska vårblommor som väcker den där speciella vårkänslan. Men det finns fler vårskönheter som är värda uppmärksamhet. Här kommer två av mina favoriter; vårfryle (Luzula pilosa) och backskärvfrö (Thlaspi caerulascens)
Vårfrylens latinska artepitet "pilosa" syftar på de håriga bladen. 
Backskärvfrö tillhör familjen korsblommiga växter tillsammans med välkända nyttoväxter som kål och raps. Sol i sinnet
Finns det någon art som framkallar sådana lyckokänslor som den första tussilagon? Här är tre solar som log emot mig i dag!
Hästhov (Tussilago farfara) Botanikdagarna – Sommarens höjdpunkt för växtnördar
Varje år arrangeras Botanikdagarna av Svenska Botaniska Föreningen. För många växtnördar är dessa fem dagar något av sommarens höjdpunkt. Här möts Sveriges främsta botaniker, och glada amatörer som jag, för att frossa i växtkryss, lantinska namn och vackra landskap.
Första gången jag var med på Botanikdagarna, välkomnades jag av ett gäng 40-åriga grabbar som kallade sig för “ungdomarna”. Och mycket riktigt var de betydligt yngre än de damer och herrar som var i majoritet. “Din vistelse här sänker medelålder med 10 år”, skojade någon. Men vad betyder ålder när man delar samma passion? Ingenting skulle det visa dig.
Vill du följa med på årets Botanikdagar är det dags att anmäla sig! Du som är student kan söka föreningens stipendium.
2009 hölls Botanikdagarna i Jämtland. Bilden är tagen uppe på Blomsterfjället Ansätten. Fjället gör skäl för sitt namn med sina 382 registrerade växtarter.
Under Botanikdagarna passerar ingen växt obemärkt förbi, även om det så gäller en liten utblommad grådraba Draba incana. På bilden skymtas den gulblommande medicinväxten rosenrot Phodiola rosea.
