Större frågeteckenbock Brachyta interrogationis är en robust, två centimeter lång långhorning med utstående ögon, och antenner som når halva täckvingarnas längd. De halmgula täckvingarna har svarta teckningar som man med lite fantasi kan få till två frågetecken. Själv har jag svårt att se dessa, men jag uppskattar att namngivaren har gjort att skalbaggen är lätt att minas, både till namn och utseende.

Större frågeteckenbock är långhorningarnas tjuren Ferdinand. En stor del av dess vuxna liv ägnar de åt att äta på blommor. Midsommarblomster Geranium sylvaticum spelar en central roll i den större frågeteckenbockens liv. Som larv lever den inne i rötterna, och när larven vuxit till sig kryper den ut och äter av rötterna utifrån. Larvutvecklingen tar 1-2 år innan förpuppning sker, också den i anslutning till rötterna. Den fullbildade långhorningen äter sedan gärna av midsommarblomsternas kronblad.

Vill man se större frågeteckenbock skall man i juni bege sig till en norrländsk skogsäng som är full av midsommarblomster. Insekten har nämligen i huvudsak en nordlig utbredning.

Lövträdlöpare Rhagium mordax är en långhorning (familj Cerambycidae) som hittas i stort sett hela Sverige, och särskilt ofta hemma hos mig i Midskogsdalen. Jag vill gärna tro att det beror på alla högstubbar av björk och asp jag har skapat de senaste åren, för det är i nydöda lövträd som skalbaggens tvååriga larvutveckling sker.

De vuxna baggarna flyger under soliga dagar, vilar på trädstammar, parar sig och hämtar energi i form av nektar och pollen från vita blommor som hundkex Anthriscus sylvestris, strätta Angelica sylvestris, älggräs Filipendula ulmaria.

“Med mina fejkögon på ryggen kan jag skrämma bort vem som helst. Förutom den där fotografen.”

“Om jag spelar död kanske hon låter mig vara ifred”